Svensk jazz har fått fler internationella hedersbetygelser än man kanske tror. Tre namn återkommer när jag pratar med lyssnare i andra länder: Alice Babs, Monica Zetterlund och Lars Gullin. De är olika som natt och dag, men alla tre visade att en svensk röst kunde stå sig på jazzens största scener. Här är en kort introduktion, med uppgifter som går att kontrollera i uppslagsverk och hos Musikverket.
Alice Babs: rösten Duke Ellington skrev för
Alice Babs föddes 1924 i Kalmar och slog igenom som ung tonåring i filmen Swing it, magistern! från 1940. Där sjöng hon swing på ett sätt som en del vuxna då tyckte var för vågat, och hon blev snabbt en av landets mest kända artister. Hon representerade Sverige i det första svenska bidraget till Eurovision Song Contest 1958 med Lilla stjärna.
För jazzlyssnare är det samarbetet med Duke Ellington som sticker ut. Hon medverkade bland annat i hans andra så kallade Sacred Concert i slutet av 1960-talet, och Ellington uttryckte stor beundran för hennes röst och omfång. Hon avled 2014.
- Lyssna efter: den rena intonationen och hur hon kunde röra sig mellan schlager, visa och avancerad jazz.
Monica Zetterlund: Waltz for Debby på svenska
Monica Zetterlund föddes 1937 och växte upp i Hagfors i Värmland. Hon blev under 1960-talet en av de stora rösterna i svensk jazz och revy. Den mest kända jazzskivan är Waltz for Debby från 1964, inspelad tillsammans med den amerikanske pianisten Bill Evans och hans trio. Där finns Monicas vals, Evans melodi med svensk text av Beppe Wolgers, som blivit en av de mest älskade svenska jazzlåtarna.
Hon var också skådespelerska, bland annat i Jan Troells film Utvandrarna, och medverkade i revyer och filmer med Hasse Alfredson och Tage Danielsson. Hon avled 2005. Hennes liv skildrades i spelfilmen Monica Z från 2013.
- Lyssna efter: hur hon sjunger på svenska med jazzens frasering, utan att orden förlorar sin betydelse.
Lars Gullin: barytonsaxofon med nordisk ton
Lars Gullin föddes 1928 på Gotland och spelade barytonsaxofon, ett instrument som sällan står i centrum. Under 1950-talet blev han internationellt uppmärksammad, och 1954 vann han kategorin för nya stjärnor i den amerikanska tidskriften Down Beats kritikeromröstning, som en av de första europeiska musikerna att göra det. Han spelade med flera amerikanska musiker som besökte Europa.
Gullin var också en betydande kompositör. Hans låtar har ofta en melankolisk, nordisk melodik som många hört som ett tidigt exempel på en svensk jazzton. Han avled 1976.
- Lyssna efter: den mjuka, nästan sjungande tonen i ett instrument som annars kan låta tungt.
Fler namn att utforska
De här tre är bara början. Pianisten Jan Johansson är ett självklart nästa steg, liksom saxofonisten Arne Domnérus och pianisten Bengt Hallberg, som båda var centrala i svensk jazz under flera decennier. Tidskriften Orkesterjournalen har följt svensk jazz sedan 1930-talet och är en bra källa för den som vill läsa samtida texter.
Var du hittar musiken och källorna
Svensk mediedatabas hos Kungliga biblioteket förtecknar svenska inspelningar, och Musikverket har samlingar och information om svensk musikhistoria. Biografiska uppgifter finns i Nationalencyklopedin. Vill du bygga en samling med svensk jazz kan du läsa mer i guiden om att samla jazz på skiva, och för helheten finns guiden till jazzens historia och stilar.
